2007

De senaste dygnen har varit märkliga.
Märkliga dagar fyllda utav underbara människor, vackra ansikten och stress.

Imorse svimmade jag nästan, det flimmrar liksom framför mina ögon så där ofta nu igen. Jag är stressad och inte så lite stressad heller.

Har kommit på att jag behöver en cellgrupp. Ska verkligen ta tag i det här nu. Styra upp mitt liv. Börja umgås med alla vänner jag faktiskt har i stockholmsområdet. dricka te med mysigt folk gör livet lite lättare.. Det är ganska tungt nu faktiskt, känns som att jag ibland skulle vilja riva ur hjärtat i kroppen och bara stampa på det.. Fick en lite bok på LÄNK dock där det står;

LYSSNA till ditt hjärta

Låt hjärtslagen ligga en stund i din hand
Som änglavingar
Lyssna i stilla ro.

Hjärtat visar dig vägen
Be om hjälp, fråga, stillna

Kraftfullt levande
viskande dina svar

Det är bara att
lyssna

(hämtat ur Linas lilla komihåg av Carolina Gårdheim)

vackert och ja.. jag behövde dom där orden.

Varför blir jag så liten ibland? så ömtålig och ganska liten. Varför kan jag inte bara stanna upp ibland och andas. Varför måste jag hela tiden gå runt och känna mig otillräcklig? Jag jobbar tills jag nästan svimmar av trötthet och sedan är jag ändå inte nöjd. Jag kanske är en sån som aldrig blir nöjd.

Jag raderade hela min andra blogg idag. kände att det var dags att tänka om och rensa ut 2006, så mycket har hänt.

Jag träffade någon på LÄNK som var mycket mysig förresten.. det var trevligt =)

Jag borde packa, åker hem i morgon. jag ska vara tyst i tre dagar.. eller nja.. kanske inte. Gud ä en god gud förresten.. What would I be without him?


Nada. Noll och Ingenting.