Ouppdaterat

Jepp. det är det. internet har inte fungerat, men snart är jag igång igen.
Lägger in det jag skrev offline förra helgen. ganska tragiskt. allt är bättre nu.

Det är lördag, jag har varit hemma i två dygn nu. Tror det är ganska tyst och ensamt, jag slår ihjäl tiden med te och musik. Och böcker. ”Vingklippt ängel” av Berny Pålsson är senaste tillskottet. Men det är skönt att vara ensam, det är skönt att få vara i fred. Jul och nyår har ju varit ganska intensivt. Fast nyårslägret var ju himla härligt.. Tomas Andersson wij har en väldigt bra textrad i en låt som passar in på mitt nyår ”Ikväll så sjöng jag hjärtat ur min kropp”. Det var ett härligt läger.

Att läsa vingklippt ängel är som att få ett knytnävsslag i magen, känslorna hon beskriver är sådant jag känner igen så väl. Men hennes vilja att inte bli hjälpt förstår jag inte, jag blev frisk och någonstans blockeras det att andra inte vill det. Ångest är skit, rent ut sagt. Men jag blev räddad. Det är härligt och jag har så mycket att vara tacksam över. Men det hon beskriver med rakblad och andra sätt att hämma smärtan är så hemma för mig, även om det är drygt 3 år sedan jag lämnade det bakom mig.

Jag är inte den jag var då, jag är inte någon ömklig, skör varelse vars liv gick ut på prestationskrav och rakblad, poesi och tårar. Idag är jag hyfsat stark, visst måste vi ju hela tiden möta nya svårigheter, men nu gör jag det ju aldrig själv. Jag är så tacksam för min tro, för att Gud tror på mig.

Prestationskrav är en del utav mig dock, men det kommer det alltid att vara, jag gillar att vara duktig, jag gillar att testa gränser. Iofs har det en tendens att blir för mycket jag tar på mig och tillslut säger kroppen ifrån. Hösten har ju varit lite udda, lågt blodtryck blandat med stress är ingen höjdare, jag som vanligen har lätt för att svimma har gjort det en hel massa gånger i höst. Lite läskigt. Tror jag måste sluta pressa mig själv till mina gränser hela tiden. Men hur lätt är det? Engagemang är inte något man bara slutar ha.


Jag borde städa min klädkammare, men jag känner inte för det, dessutom borde jag ha en dust med min dammsugare, men inte heller det känns lockande, att läsa klart boken för att sedan gå hårt åt ytterligare några timmar på soffan, ja, det vore däremot lockande.

Mina senaste dagar sedan jag började med kuren har förflutit ganska lugnt, 3 dagar av konstant hunger och trötthet, blodsockerfall till följd av för lite energi, jag tror inte det är nyttigt, men det hjälper. Det är värt väldigt mycket att bli nöjd med sitt utseende, även om jag är jag och att jag aldrig skulle ta till kniven för att se ut som jag vill så finns det vissa andra metoder för att se ut som man vill. Pulvermilkshakes. I 10 veckor. Det har fungerat för andra och jag tror det kommer att fungera för mig. Sanningen är att jag måste, jag vägrar dö vid 39 års ålder som min pappa. Jag vägrar sluta så. Därför måste jag göra det här nu. Snart ska jag ta en promenad, det behövs, frisk luft.. sedan ska jag duscha, fixa inpackning och massa annat dutt.. ta hand om mig själv.. I vanliga fall hade jag lagat middag nu, men inte idag. Idag ska jag dricka en banansoppa med is till middag och såklart, 3 liter vatten till måste jag klämma i mig. Blä.

Söndag nu, ytterligare en dag med kuren har förflutit. Jordgubbspulvret smakar som smält glass, det är rätt gott. Ska till en konsulent imorgon och handla mera, det blir kakao-mint och jordgubb för hela slanten. Handlade två filmer idag, ciderhusreglerna och twister. Somnade på soffan framför ciderhusreglerna, men den var fin. Såg den sist på bio, det var många år sedan, då var den inte lika fin utan mest bara tråkig. Pratade med Pontus idag, iofs mest om ”hej hej, hur är det? Ska vi träffas och prata vår gemensamma konfagång” Men jag tycker om Pontus, han verkar vara en reko kille.
Försökte ringa Ingrid också, men så när vi pratat en kanske 4 minuter behövd hon dra, jag behöver verkligen prata med folk.jag är aldeles för social för att sitta i min lilla lägenhet och inte gå ut och bara glo på TV. Fast det är rätt avstressande, jag känner liksom inga krav att göra något alls.

Jag är ganska dålig på att verkligen lyssna på musik, jag avundas dom som kan lägga sig ned och bara lyssna, jag lyssnar på musik som bäst framför datorn eller på Mp3spelarn när jag är ute och går.
Sjukt jobbigt med nyårslägret, jag saknar folk. Eller ja, jo, det gör jag. 8 LÄNKare har skickat låten ”Öppna din dörr” med Tommy Nilsson till mig =) Vad tänkte dom på må tro? Bernhard är snäll. Men Bernhard bor i Lund snart. Folk får för sig saker så lätt. Jag är inte typen som åker på SMUläger och viftar vilt med mina ögonfransar. Nej. Det är helt enkelt inte min stil..


Måndag morgon. Hur värdelöst är inte det egentligen? Det regnar ute, jag har inga bra kläder att ta på mig och mitt hår är skitigt, dessutom måste jag snart åka till Bilda på möte. Jag vet inte ens om jag tycker det är roligt att vara på möte med Bilda..

Sopporna har hittills funkat fint, börjar må mycket bättre, eller ja, är som vanligt lite illamående på mornarna, har sån där fin magkatarr sedan mycket länge så det är inte så märkligt, fast det är klart.. Magen skriker lite efter mat ibland, men idag ska jag till en konsulent, måste handla mera soppor. Jag är lite stolt över mig själv. För att jag tar tag i det här. Jag borde åka och simma idag men jag är fortf. Förkyld efter Länk.. så det är nog ingen höjdare.

Har så mycket bortförklaringar till allting hela tiden, undrar varför?

2007

De senaste dygnen har varit märkliga.
Märkliga dagar fyllda utav underbara människor, vackra ansikten och stress.

Imorse svimmade jag nästan, det flimmrar liksom framför mina ögon så där ofta nu igen. Jag är stressad och inte så lite stressad heller.

Har kommit på att jag behöver en cellgrupp. Ska verkligen ta tag i det här nu. Styra upp mitt liv. Börja umgås med alla vänner jag faktiskt har i stockholmsområdet. dricka te med mysigt folk gör livet lite lättare.. Det är ganska tungt nu faktiskt, känns som att jag ibland skulle vilja riva ur hjärtat i kroppen och bara stampa på det.. Fick en lite bok på LÄNK dock där det står;

LYSSNA till ditt hjärta

Låt hjärtslagen ligga en stund i din hand
Som änglavingar
Lyssna i stilla ro.

Hjärtat visar dig vägen
Be om hjälp, fråga, stillna

Kraftfullt levande
viskande dina svar

Det är bara att
lyssna

(hämtat ur Linas lilla komihåg av Carolina Gårdheim)

vackert och ja.. jag behövde dom där orden.

Varför blir jag så liten ibland? så ömtålig och ganska liten. Varför kan jag inte bara stanna upp ibland och andas. Varför måste jag hela tiden gå runt och känna mig otillräcklig? Jag jobbar tills jag nästan svimmar av trötthet och sedan är jag ändå inte nöjd. Jag kanske är en sån som aldrig blir nöjd.

Jag raderade hela min andra blogg idag. kände att det var dags att tänka om och rensa ut 2006, så mycket har hänt.

Jag träffade någon på LÄNK som var mycket mysig förresten.. det var trevligt =)

Jag borde packa, åker hem i morgon. jag ska vara tyst i tre dagar.. eller nja.. kanske inte. Gud ä en god gud förresten.. What would I be without him?


Nada. Noll och Ingenting.